Panikångest

Panikångest är inte farligt

Hur hemskt det än känns med en panikångestattack så är panikångest inte farligt. Panikångest är helt enkelt extrem ångest.

Ångest är något som de flesta människor upplevt någon gång. Det är överdriven oro, rädsla eller panik inför en uppfattad fara som kroppen reagerar på som om faran vore adekvat. Kroppen reagerar på ångest och stress på liknande sätt och ökar sina stresshormoner som adrenalin vilket leder till att muskeltonus ökar, hjärtat slår snabbare och att andningen blir mer intensiv.

Panikångest är plötsliga anfall med snabbt stigande ångest. Oftast är panikångest/ paniksyndrom kopplat till en förväntan om att något obehagligt eller smärtsamt ska inträffa som tidigare drabbat en själv eller någon annan. Men man kan också få intensiv ångest utan att riktigt förstår varför man mår så dåligt.
De fysiska symtomen som uppkommer i en panikångestattack kan vara mycket obehagliga men är ofarliga och klingar normalt av efter ca 10 min.

Genom samtalsterapi kan man minska/bli av med sin panikångest.

Symtom på panikångest

Har du upplevt flera av följande symtom vid samma tillfälle och som inte har någon medicinsk orsak? Om symtomen dessutom kulminerar inom 10 minuter, ja, då tillhör du förmodligen en av de tio procent svenskar som någon gång fått en panikångestattack.

• Svårt att andas
• Yrsel eller svaghetskänsla
• Hjärtklappning
• Darrningar eller skakningar
• Svettningar
• Illamående eller magbesvär
• Tunnelseende
• Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen
• Stickningar eller domningar
• Värmevallningar och/eller frysningar
• Smärtor eller obehag i bröstet
• Rädsla att dö
• Rädsla att bli galen eller göra något okontrollerat

Paniksyndrom

Första panikångestattacken kommer ofta som en naturlig reaktion på en extrem stressreaktion så som skilsmässa, att bli förälder, dödsfall, arbetslöshet eller liknande. Men reaktionen kan vara fördröjd så att paniken kommer när den akuta situationen har lagt sig och man börjar varva ner. Därför kan det vara svårt att såväl i stunden som i efterhand se vad det var som utlöste attacken.

Ca 10% av svenska vuxna befolkningen har alltså någon gång haft en panikångestattack, men det är bara ca 3 % som har fullt utvecklad paniksyndrom, varav 2 % är kvinnor och 1% är män. För att panikångesten skall definieras som paniksyndrom krävs följande:

• Återkommande oväntade panikattacker
• Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad:

1. Ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack)
2. Rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt
3. Betydande beteendeförändring p g a attackerna

Paniksyndrom klassificerar med avseende på om också agorafobi föreligger. Ångesten vid den situationsbetingade agorafobin är jämnare och mer varaktiga till skillnad från panikångesten som normalt kulminerar inom 10 minuter för att sedan avta.

Förväntansångest

Förväntansångest är ångest inför att man förväntar sig att ångest skall uppstå.

Om man inte vet varför man fick panikångestattacken är det inte så konstigt att man blir orolig och får ångest över att det är något allvarligt fel som att man håller på att dö eller bli tokig och att man blir rädd att det skall komma fler attacker (förväntansångest). Denna förväntansångest utlöser i sig fler panikattacker vilket gör att man är inne i en ond spiral med ångest inför ångesten som kan vara svår att ta sig ur på egenhand. Ofta försöker den drabbade att lösa det själv genom att undvika de situationer och platser (agorafobi) där man tidigare haft panikångestattacker eller som skulle kunna vara svårt eller pinsamt att fly ifrån. Förväntansångesten behöver alltså inte ha något att göra med den ursprungliga stressituationen. Risken med att undvika situationer och platser man riskerar att få ångest i är att man begränsar sitt liv i onödan i tron att det är dessa försiktighetsåtgärder som hindrar en katastrof, men i själva verket är det försiktighetsåtgärderna som vidmakthåller paniksyndromet.
Förväntans ångesten leder också till en överdriven uppmärksamhet av kroppsliga symtom där minsta avvikelse uppmärksammas. Panikångest begränsar många människors liv något oerhört. Men panikångest går att behandla.

Behandling av panikångest

Man kan få hjälp med sin panikångest. Men innan man påbörjar en behandling för panikångest bör man göra alla de medicinska undersökningar som behövs så att man har uteslutit somatiska orsaker. Exempelvis kan sjukdomar som hypertyreos men även missbruk av alkohol ge liknande symtom som panikångest.

En behandling av panikångest kan bestå av enbart medicin eller terapi eller en kombination av  dem. Det finns mediciner som lindrar ångesten och psykoterapi kan ge så väl symtomlindring som bota den helt. I en psykoterapi kan man bearbeta rädslor och komma till insikt på ett djupare plan om det orimliga i panikångesten, vilket frigör kraft och låser upp blockeringar. Behandlingstiden med psykoterapi varierar med allt från några gånger till flera års terapi beroende på olika personers behov.

Egenvård

Det finns också saker du kan göra själv för att minska din ångestnivå och förhindra nya attacker. Genom att leva sunt, det vill säga sova bra, motionera, sluta röka, undvika koffein och andra berusningsmedel med mera så kan du minska risken för panikångestattacker.
Problemet med att fokusera på och försöka förhindra nya attacker är då att ångesten styr mycket av ditt liv och att det i sig kan ge ångest och en ofrihetskänsla. Därför är det bättre att gå till grunden med den bakomliggande problematiken i en psykoterapi.

Du kan också själv pröva att utsätta dig för situationer som du känner obehag inför. Börja då med något som bara är lite obehagligt. Tag gärna med någon du litar på kan vara ett bra stöd och kom gemensamt överens om vad du behöver träna på och hur övningarna gradvis kan försvåras.