Ätstörningar

Internetterapi ätstörningar

På internet finns olika former av behandling för ätstörningar så som anorexi, bulimi och UNS. Vi erbjuder samtalsterapi och stödsamtal via Skype till människor som lider av lättare former av ätstörningar och till dess anhöriga.

Anhöriga till anorektiker

Att en ätstörning som exempelvis anorexi eller bulimi är fruktansvärt för den drabbade är ganska uppenbart men att det ofta innebär en stor smärta också för de människor omkring den som lider av ätstörningen får sällan samma fokus.

Ätstörningar är ofta väldigt skambelagda i synnerhet för den som har dem men också för de anhöriga som ofta upplever att deras kärlek inte varit tillräcklig eller att de gjort något fel.

Som anhörig kan det kännas skönt att få prata om problematiken kring ätstörningen. Man kan behöva stöd i att förstå bakomliggande orsaker samt att förstå den oerhörda ångest en person med ätstörningar känner inför intag av mat. Att ångesten faktiskt kan bli så stark att personen bokstavligen hellre dör än att utsätta sin kropp för maten. Det är ju för de allra flesta helt otänkbart, men för anorektikern kan det vara en verklighet de lever i. Många har en missuppfattning om att anorektiker inte bryr sig om mat. Att de tappat lusten till mat, men oftast är det helt tvärt om. Det är oftast så att mat är nästan det enda anorektikern tänker på. Kalorier, förbränning och en konstant kamp mot hungern. Ofta utvecklar de också ett intresse för matlagning och lagar gärna mat åt andra med som de själva inte äter av. Denna kamp leder förutom till panikångest också ofta till depression.

Anhörig till bulimiker

Att någon lider av bulimi är ofta inte lika uppenbart för omgivningen då denne kan vara normalviktig. Men lidandet är ofta lika stort då önskan om att vara smal kan vara lika hög som anorektikerns. Bulimikern kan ibland se på sig som en misslyckad anorektiker. Det kan vara svårt som anhöriga att förstå att det är mindre ångestladdat att kräkas upp maten än att lägga på sig något gram. Det kan också som anhörig vara svårt att förstå det fruktansvärda behov av mat som uppstår vid svält och att detta kan leda till att bulimikern fullkomligt trycker i sig mat på kort tid utan förmåga att hejda begäret.

Genom Skype kan man ha samtal online med psykolog och även som anhörig få råd och tips om hur man kan förhålla sig som förälder, syskon, vän eller partner till en person med exempelvis anorexi, bulimi, hetsätningsstörning eller ortorexi.

Ätstörning påverkas av låg självbild och självkänsla

Det finns en rad olika anledningar till varför ätstörningar uppkommer, men en gemensam nämnare är att ingen med en ätstörning har en bra självbild och självkänsla. Det är omöjligt att tycka att man duger som man är och ändå behandla sig själv så illa som det innebär att ha en ätstörning. Ofta handlar det om känslor man inte kan hantera på ett annat sätt än att göra sig själv illa. Ibland uppkommer ätstörningar som ett svar på sexuella övergrepp. Internetterapi med Psykolog Online går ut på att hjälpa den drabbade att hantera sina känslor på ett bättre sätt samt till bättre självbild och självkänsla.

Många med ätstörningsproblematik upplever att terapi via Skype är ett bra alternativ för dem eftersom kroppen ofta är väldigt skambelagd och man behöver inte visa den i skype-terapi. Såväl telefonterapi med eller utan video som chatterapi fungerar bra när personen i fråga inte befinner sig i ett livshotande tillstånd så som exempelvis allvarlig anorexi. I dessa fall rekommenderar Psykolog Online specialisthjälp där ätstörningen behandlas av ett team under läkares uppsikt.

Ätstörningar hos vuxna kvinnor och män

Ätstörningar finns bland både kvinnor och män.  Det finns undersökningar som tyder på att var femte tjej och var tredje kvinna i Sverige lider av en ätstörning.
Ungefär var tionde anorektiker och var tredje person med hetsätningsstörning är en man.
Forskning som publicerats på internet visar att stor del av vår lycka uppnås i samvaro med andra människor. Mycket av vår sociala samvaro kretsar också runt just mat. Ätstörningar är därför extremt skadligt för den sociala samvaron. Många med ätstörningar isolerar sig för att beroendet eller kontrollen över maten är så viktigt. Kontrollen över kroppen har blivit viktigare än kärleken till andra människor. Det säger sig självt att det omöjligtvis i längden kan leda till lycka. Tyvärr leder det inte sällan också till en social fobi där man upplever sig annorlunda, äcklig eller ful. Med hjälp av Skype-terapi kan man dock behandla så väl ätstörningen som den sociala fobin.

Olika ätstörningar

Det finns många olika typer av ätstörningar:

Anorexi

Anorexi är den mest kända formen av ätstörning. Ca 1% av alla kvinnor i Sverige mellan 13 och 30 uppskattas lida av anorexi.
Anorexia är när en person är kraftigt underviktig men ändå fortsätter att banta. Hen får stark ångest vid tanken på att få i sig för mycket kalorier. Anorexia kan ibland vara en form av beroende där svälten inledningsvis gett en berusning. Det är denna känsla som driver hen att fortsätta till extrema former och som sedan tar överhanden. Det finns också olika variationer av anorexi, bland annat:

Schizofren anorexi som innebär att det finns starka psykotiska inslag i anorexin så som att maten är förgiftad eller liknande. När svälten går alltför långt kan det övergå i psykotiska inslag eftersom hjärnan inte längre fungerar som den ska.

Anorexi till följd av somatiska sjukdomar uppstår då personen inte vill äta eller gå upp i vikt då detta ger ett somatiskt obehag exempelvis vid reumatism och matsmältningsproblem.

Idrottsanorexi kommer av att personen inte får i sig så mycket energi som kroppen gör av med vi den hårda fysiska träningen.

Bulimi

Uppskattningsvis lider 2% av kvinnor mellan 13 och 30 i Sverige av bulimi. En bulimiker äter väldigt stora mängder mat på kort tid (hetsäter). Oftast tappar bulimikern kontrollen över ätandet och får efteråt ångest över att gå upp i vikt. Bulimikern kompenserar därför ätandet med olika medel så som att kräkas upp maten, laxera, hålla en strikt diet eller träna väldigt hårt. Ofta har bulimikern tidigare lidit av anorexi, men som på grund av kvarstående rädsla för viktuppgång övergått i bulimi.

Bulimi är svårare att upptäcka än anorexi eftersom personer som lider av bulimi ofta är normalviktiga.

Ätstörningar Utan Närmare Specifikation (UNS)

UNS är en samlingsdiagnos som ungefär 3% av alla kvinnor mellan 13 och 30 får.  Ortorexi, drinkorexi och hetsätningstörning hamnar under samlingsdiagnosen UNS.

Ortorexi
Ortorexi är en person som äter tvångsmässigt hälsosamt. Ofta finns då också en besatthet i att leva hälsosamt. Att optimera sin livsstil så att den blir ohälsosamt sund. Hen äter enbart det allra nyttigaste vilket gör att hen utesluter livsmedel som av hen inte betraktas som hälsosamma. Det kan vara exempelvis livsmedel med artificiella tillsatser, rött kött, vetemjöl, socker, alkohol mm, men det kan också gå så långt att den drabbade bara äter ett fåtal "superlivsmedel" vilket begränsar hen socialt och näringsmässigt. Antalet kalorier spelar inte en avgörande roll i en ortorexiens liv. En person med ortorexi tränar också ofta i onormala proportioner som blir tvångsmässigt. Inte sällan är den som lider av ortorexi övertränad. Det ger ångest att bryta mönstret av träning och kost om det så är bara för ett kalas eller liknade.

Drinkorexi

Drinkorexi är en relativt ny form av ätstörning som fått mycket uppmärksamhet på sista tiden. Drinkorexi handlar om att den drabbade låter bli att äta för att kunna dricka alkohol och ändå inte överstiga ett visst antal kalorier. Drinkorexia är en allvarlig ätstörning som bland annat kan leda till alkoholism och allvarlig undernäring.

Hetsätningsstörning
1-4 % av svenskarna lider av hetsätningsstörning. Hetsätningsattackerna innebär ofta att den som hetsäter kastar i sig stora mängder energirik mat i sin ensamhet och slutar inte äta förrän det inte går att äta mer rent fysiskt. Attackerna kan startas av fysisk hunger men kan också vara kopplat till personens psykiska mående. Efter attackerna känner sig personen ofta misslyckad och äcklad av sig själv, men kompenserar inte ätande som bulimikern gör. Dock kan hetsätningsstörning liksom alla ätstörningar vara en del i utmattningsproblematik.

Tips vid ätstörningar

Det är mycket lättare att behandla och bryta en ätstörning ju tidigare man söker hjälp. Därför rekommenderar vi på Psykolog Online att man söker hjälp omedelbart när man märker att man förlorar kontrollen över sitt ätbeteende så att maten börjar styra ens liv.
Du kan få hjälp hos PsykologOnline, i allmänna psykiatrin och hos en del andra privatpraktiserande psykologer. Tyvärr är väntetiderna ofta långa i allmänna psykiatrin, vilket orsakar onödigt lidande och i värsta fall ett farligare sjukdomsförlopp. Vi på PsykologOnline jobbar både med själva ätstörningen och självkänslan.