I det svenska samhället är stress och psykisk ohälsa av olika slag bland de mest förekommande hälsoproblemen. Alltfler upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Dessa besvär har ökat i alla åldersgrupper under senare år. Ökningen har dock främst skett hos unga vuxna, speciellt bland yngre, korttidsutbildade kvinnor i åldern 16-24 år. Ökningen tros bero på sociala media online. Där man jämför sig mycket med vänner och bekanta men också med idoler mm. Detta ger en enorm press att prestera, uppleva och skaffa sig likes, följare med mera. Enligt statistiska centralbyrån beror också ökningen på upplevt ökade krav i skolan hos unga kvinnor.
Psykisk ohälsa låter väldigt allvarligt och det är det också då så mycket som ca 2/3 av alla svenskar har själva lidit av psykisk ohälsa eller har någon närstående som drabbats. Men psykisk ohälsa behöver dock inte innebära att man lider av en allvarlig psykisk sjukdom som har en psykiatrisk diagnos.
Psykisk ohälsa föreligger när det psykiska välbefinnandet är så illa att det påverkar ens dagliga liv under en period. Psykisk ohälsa täcker därmed både lättare psykiska besvär såsom nedstämdhet och stress och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos såsom depression, asperger syndrom och utmattningssyndrom. Alla kan uppleva oro och ångest ibland men psykisk ohälsa föreligger om personen hindras av ångest, depression eller tankebanor som man inte har kontroll över.
Att ej kunna kontrollera viktiga bitar i sitt liv såsom ensamhet, ekonomisk stress, segregation, diskriminering, funktionshinder, kriser och separationer påverkar också den psykiska hälsan. En obalans mellan privatliv och arbetsliv eller alkohol- och annat drogmissbruk kan också utlösa psykisk ohälsa.
Psykisk stress
Stress är väldigt skadligt och är ofta en bidragande orsak vid olika tillstånd av psykisk ohälsa exempelvis ångest, depression och utmattning. Stress föreligger när man upplever en obalans mellan upplevda krav och upplevd möjlighet att hantera dem. En slags kontrollförlust. Rimliga krav ger en hanterbar stressnivå som är motiverande medan både för höga men också för låga krav kan ge en negativ stress som på lång sikt är skadlig. Vid för höga krav kommer ofta en känsla av otillräcklighet och vid för låga krav kan man känna sig underskattad och understimulerad.
Långvarig stress/upplevd förlust av kontroll leder till utmattningssyndrom där kropp och hjärna slutar att fungera normalt. Självkänslan sänks och man upplever sig ofta som misslyckad och drar sig av den anledningen undan sociala kontakter men också för att man faktiskt inte orkar vara social. Den utmattade personen uppfattas således som personlighetsförändrad. Motion, goda relationer, bra kost samt balans mellan fritid och arbete motverkar utmattning.
Psykisk ohälsa på arbetet
Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Sverige är psykisk ohälsa. Detta är delvis ett resultat av ett hårdare samhällsklimat där man ständigt är uppkopplad och online, men beror också på tuffare arbetsrelaterade krav där höga krav och stor arbetsbörda i kombination med en känsla av liten egen kontroll är extra illa. Det är också negativt att ha för lite att göra, att inte känna sig uppskattad eller där det råder en bristande balans mellan prestation och belöning. För ökad känsla av meningsfullhet och kontroll på arbetet är det viktigt med förutsägbarhet där arbetsroller och mål är tydliga samt att arbetstagaren ha inflytande på arbetet där befogenheter är kopplade till ansvar.
Arbetsrelaterade orsaker till psykisk ohälsa har ofta att göra med att personen upplever stress på arbetsplatsen:
- Orimliga krav och hög arbetsbörda
- Lite inflytande över och lite delaktighet i arbetet exempelvis beträffande planering
- För lite vila genom exempelvis ständig uppkoppling med arbetsmejl även på fritiden
- Svårigheter att säga nej eller delegera
- Rollotydlighet och otydliga mål vilket kan kännas meningslöst
- Ansvar och befogenheter inte stämmer överens
- Dålig kommunikation med för lite återkoppling
- Dålig gemenskap med rädsla att bemötas fördömande av arbetskamrater Mobbning, kränkning eller utanförskap
- Oförutsägbarhet
- Fel person på fel plats
- Bristande balans mellan prestation och belöning. Att man inte känner sig uppskattad
- Hot om arbetslöshet
Chefens roll vid psykisk ohälsas på arbetsplatsen
För att motverka psykisk ohälsa bland medarbetare är det viktigt med regelbundna arbetsplaneringsmöten, utvärderingar och informella samtal om hur det går på jobbet. Eftersom den viktigaste ledtråden till att en medarbetare inte mår bra är en förändring i dess normala beteende, är det viktigt att som chef känna sin medarbetare väl. Alla människor har olika förmåga att hantera påfrestningar och reagerar olika på samma påfrestning. Såväl personlighet som påfrestningar i privatlivet påverkar personens allmäntillstånd och därmed också förmågan att utföra arbetsuppgifter. Var inte rädd för att ta upp förändringar i beteendet på ett tidigt stadium men var noga med att redogöra för vilken form av sekretess du kan erbjuda under samtalet.
Det är viktigt att ta i beaktande att en anställds psykiska ohälsa kan påverka de övriga anställda. Kommunikation med den anställde är a och o och så även vid en eventuell sjukskrivning.
Tidiga tecken på psykisk ohälsa
Ju tidigare man uppmärksammar psykisk ohälsa desto snabbare återhämtning. Det tydligaste tecknen är de som rör en förändring i personens typiska beteende såsom:
- Prestationsförsämringar
Drar sig undan - Tystnar eller pratar mer men osammanhängande
- Tappar humor
- Trötthet
- Lättdistraherad / koncentrationssvårigheter
- Oroar sig mycket / har ångest
- Svårt att ta beslut eller tar dåliga beslut
- Röker/dricker mer eller börja använda droger
- Ändrade matvanor eller sömnvanor
- Klumpigare
- Ointresserad
- Kommer för sent, kommer tidigare
- Huvudvärk, värk i axlar eller rygg
- Humörsvängningar eller lågt humör
- Hög sjukfrånvaro
- Pratar illa om sig själv eller andra
Bemötande av person med psykisk ohälsa på arbetsplatsen
- Öppet klimat med positiva och stödjande samtal. Att både chefer och anställda vågar prata öppet om psykisk ohälsa. Här krävs fasta rutiner och kunskap för att en medarbetare skall känna sig trygg med att berätta om sitt mående.
- Regelbundna utvärderingar och informella möten där man använder öppna frågor om personens upplevelse av arbetet. “ Hur tycker du det går nu”, “Är det något vi kan göra för att underlätta för dig?”
- Ta tidigt upp orosmoment som prestationsförsämring, sjukfrånvaro mm. “ Jag har märkt att du kommer lite sent på senaste tiden och undrar om det beror på något särskilt?” Redogör för tystnadsplikten.
- Fråga om det är något på arbetsplatsen som kan ha bidragit till personens mående.
- Erbjud anpassningar och lyssna till medarbetarens behov och förslag till dessa.
- Fråga om vad som kan tas upp med resterande personal beträffande personens mående.
- Vid sjukskrivning se till att hålla regelbunden kontakt och ha detta som en policy så att ingen behöver känna sig särbehandlad.
- Var rak och behandla den anställde på samma sätt som om det varit en fysisk sjukdom.
Återhämtning från stress och psykisk ohälsa
Att återhämta sig från psykisk ohälsa kan ta olika lång tid beroende på problematikens art och personens livssituation. Behandlingsuppläggen skiljer sig åt om det exempelvis rör sig om ångest, utmattning eller depression. Som familj, vän eller kollega är det viktigt att prata med personen om de förändringar man ser hos denne och hjälpa denne att söka hjälp. Det kan vara svårt att hantera exempelvis höga krav, stress,utmattning, depression, separationer, relationsproblem eller ångest själv. Psykolog Online erbjuder skype-terapi online och telefonterapi vid psykisk ohälsa. Du kan också få hjälp via chatterapi om du föredrar att skriva.
Mirja Johansson
