Adhd och ADD

Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

De flest av oss har hört talas om Attention Deficit Hyperactivity Disorder, i dagligt tal kallad Adhd. Det är inte så konstigt eftersom Adhd finns hos cirka två till fyra procent av den vuxna befolkningen. Mer uppseendeväckande är det då att trots att diagnosen är så vanlig är det ändå många som tror att diagnosen inkluderar en nedsättning av intelligensen. Adhd har ingenting med intelligens att göra. Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka förmågan att koncentrera sig samt att styra och kontrollera sitt beteende.

Adhd och självkänsla

Sorgligt nog är det många med Adhd som blivit speglade som mindre intelligenta vilket har lett till en självbild av att vara mindre intelligenta hos många än vad de är. De själva liksom andra misstar ofta deras svårigheter att ta in information för ointelligens när det egentligen handlar om en perceptionsstörning. Denna felaktiga självbild grundläggs ofta tidigt delvis beroende på svårigheterna i skolan med att hantera en stillasittande skoldag och med sättet att inhämta kunskap på som används i skolan.

Man kan ställa sig frågan om det ens är sunt som barn, eller för all del som vuxen, att klara av att hantera en stillasittande vardag när våra kroppar så uppenbart är gjorda för rörelse? Ska vi lära barnen att ignorera sina kroppssignaler och behov? Är det egentligen önskvärt att hämma det naturliga rörelsebehovet hos barn och sedan schemalägga fysiska aktiviteter för att de skall passa in i vår vuxna värld? Det blir en press på barnen att aktivera sig på bestämda tider och ett skuldbeläggande om de då inte aktiverar sig samtidigt som det sätts en diagnos på de barn som har svårt att sitta still i skolan. Det gör så klart att självbilden påverkas väldigt mycket för både barn med och utan Adhd, men kanske speciellt då för barnen med Adhd som konstant misslyckas att ignorera sina kroppssignaler. 

Frekvens

En annan märklig sak är att ca 5 % av alla barn i skolåldern får diagnosen Adhd när bara ca 2-4 % av alla vuxna har diagnosen. Vad beror det på? 

Är det så att Adhd oftare upptäcks idag bland barn jämfört med för 20 år sedan? Och är det i så fall många vuxna som idag går omkring med en odiagnostiserad Adhd? Detta skulle kunna vara fallet då Adhd är mer svårupptäckt hos vuxna då symptomen är mer subtila hos vuxna än hos barn. Mycket av den kroppsliga hyperaktiviteten blir med åldern mer till en inre rastlöshet och en ökad stresskänslighet som inte uppmärksammas omgivningen på samma sätt. 

Eller beror skillnaden i frekvens mellan barn och vuxna på att upptill dryga 50 % av diagnoserna som satts på barn växer bort med åldern? Och skall man i så fall se det som att kommunikationen mellan hjärnans olika delar mognar allteftersom och att många av barnen kanske felaktigt får diagnosen Adhd när det egentligen handlar om en senare utveckling av nervsystemet i hjärnan? Kan det vara så att samhället egentligen kräver en påskyndad mognad hos barnen och att detta leder till en överdiagnostisering?

Vad innebär det för identiteten,  självkänslan och självförtroendet i så fall om man fått en diagnos som sedan "växer" bort utan att man kanske ens är medveten om att den vuxit bort? Kommer man att våga söka de utbildningar/jobb man egentligen önskar eller kommer man vara övertygad/rädd att man inte kommer att hantera det? Då torde risken för depression och ångest öka till följd av det. 

Diagnostik

Det finns inte en klar gräns mellan personer med diagnosen Adhd och dem utan diagnos utan det handlar mer om gradskillnader.

Idag finns det tyvärr inget enskilt test som kan ge svar på om en vuxen person har Adhd utan det krävs en noggrann utredning av bland annat psykolog och läkare där man samlar in och värderar information från olika källor. Det görs flera tester och intervjuer som dels handlar om den aktuella situationen men också om tidigare symtom under uppväxten.
Då diagnosen således till viss del är en bedömningssak som inte går att mäta fullt ut samt att många av symtomen ofta också passar in på andra diagnoser finns risken att många  med Adhd problematik får andra diagnoser och därmed inte erhåller rätt hjälp. Självklart föreligger också en risk för att man tvärt om felaktigt diagnostiseras med Adhd och att "placebo-effekten" gör att man börjar känna och agera därefter. Båda scenariona kommer i så fall att påverka självkänsla, självförtroende, relationer och livskvalitet.

Orsaker till adhd

Adhd har både en genetisk- och en ärftlig grund. Man vet inte med säkerhet hur stor andel av vardera som påverkar. 

Genetisk påverkan

Adhd verkar till största delen vara genetiskt betingad då ärftligheten för Adhd uppskattas ligga på 70–80 %. Bland annat har man har sett att bristen på signalsubstansen dopamin hos personer med Adhd verkar vara en genetisk predisponering. 
Dopamin är en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet. Dopaminet hjälper till att reglera bland annat motorik, uppmärksamhet och motivation. En brist på dopamin leder till en ökad svårighet med uthållighet, fokusering och arbetsminne som i sin tur gör det svårare att organisera och planera. Brist på dopamin gör att man istället premierar kortsiktiga belöningar.
Fysisk aktivitet höjer naturligt halten av dopamin, vilket kan vara en anledning till att personer med Adhd har svårt att vara stilla. Slutsatsen jag drar är då att personer med Adhd borde bli mer motiverade, fokusera och planera bättre under rörelse eller direkt efter rörelse, men om personer med Adhd rör sig och därmed hjälper sig själva så är risken stor att de stör andras koncentration på arbetsplatsen och i skolan, vilket blir ett problem i sig.  Lösningen idag har ju till stor del varit medicinering men kanske det kan finnas andra lösningar? 

Miljöns påverkan

Miljö har dock också en betydelse för utvecklingen av Adhd. Det finns teorier om att olika livssituationer i barndomen kan resultera i en minskad aktivitet i de delar av hjärnan som som styr impulskontroll, uppmärksamhet och aktivitet. 

En förstående omgivning underlättar livet för den som har Adhd och ökar chanserna till en välfungerande vardag. Den psykosociala miljön med vilka krav och förväntningar man har på sig spelar stor roll för hur stort funktionshindret upplevs av personen. Att rikta fokus på situationer där Adhd är en tillgång i kombination med arbete för att underlätta svåra situationer kan förhindra onödigt lidande. 

Olika former av Adhd 

Adhd förekommer i tre olika varianter där alla tre inkluderar svårigheter med uppmärksamheten i olika situationer.

• Adhd av kombinerad typ  
• Add (kallas också ofta för Adhdpi)
• Adhd med huvudsakligen överaktivitet och impulsivitet

Adhd av kombinerad typ

Adhd av kombinerad typ är den vanligaste formen av Adhd. Kärnsymptomen är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll  och överaktivitet.

 

Uppmärksamhetsstörning

Vanligen har en person med Adhd en uppmärksamhet som är luststyrd, vilket gör det svårt att bryta ett intensivt engagemang för något för att rikta uppmärksamheten på något annat. Å andra sidan kan detta också göra att man är väldigt engagerad i en uppgift och genomför den excellent.  

Den luststyrda uppmärksamheten gör också att personen lätt blir uttråkad och har svårt att hålla fokus vid exempelvis läxläsning, projektarbeten och långa instruktioner. Det sistnämnda kan resultera i försök att genomföra uppgifter utan instruktioner.

Problemet med uppmärksamheten inkluderar också att det är svårt delad uppmärksamhet. Därför kan det uppstå ett kaos i huvudet på personer med Adhd i stökiga miljöer och göra det svårt att sålla bort oviktiga ljud- och synintryck.  

Impulskontroll

Problem med impulskontroll kan bland annat visa sig genom att personen säger ogenomtänkta saker, fattar snabba och ogenomtänkta beslut eller agerar instinktivt på känslor. Detta resulterar ofta i problem både beträffande det sociala samspelet och med ekonomin.

Å andra sidan är impulsiviteten i situationer och miljöer där det är viktigt att vara nytänkande, flexibel, handlingskraftig, snabb och kreativ istället många gånger en styrka. Därför kan Adhd vara en tillgång i ett snabbt föränderligt samhälle.

Överaktivitet

En person med Adhd har också ofta stora problem med överaktivitet, vilket innebär att personen har svårt att komma ner i varv och kan vara ganska otålig. Denna intensitet kan både stressa och ge energi till andra beroende på situation. I en situation som kräver att man sitter still och är uppmärksam som i skolan eller i möten kan detta vara stressande och störande för andra, men i en situation där man skall vara i rörelse som exempelvis i träningssammanhang kan deras energi smitta av sig och lyfta andra till att prestera bättre.

Det är inte alltid som problem med överaktivitet är så tydlig för utomstående eftersom den hos vuxna ofta blir till mer av en inre rastlöshet. Hos kvinnor kan rastlösheten utlösa depression samt ångest medans den hos männen oftare kommer till uttryck i ett aggressivitet eller ett störande beteende. 

Men det kan förekomma fler symtom vid Adhd av kombinerad typ, än ovan beskrivna kärnsymtom:

• prokastinering som bland annat gör det svårt att prioritera och organisera målinriktade uppgifter
• dagdrömmeri, de kan ha ett rikt inre liv men för en utomstående ser det ut som att de är inaktiva
• glömsk och slarvig, vilket leder till att personen tappar bort saker som behövs för uppgifter eller aktiviteter, exempelvis pennor, böcker och verktyg
• ouppmärksam på detaljer och många tankar och idéer i huvudet samtidigt 
• svårt att hantera motgångar och sitt humör 
• sömnstörningar och/eller en förskjuten dygnsrytm ofta med svårigheter att komma i säng i tid och komma upp på morgonen
• ljudkänslighet
• mödosamt att skriva eller läsa

Add är en form av Adhd som huvudsakligen handlar om bristande uppmärksamhet.

Oftast är det flickor och kvinnor som har Add.

Det är ovanligt att personer med Add har problem med överaktivitet och att hantera impulser, vilket gör Add svårare att upptäcka än de andra två formerna av Adhd. Ofta kan en person med Add till och med vara mindre aktiv jämfört med andra personer i samma ålder.

Dock finns även i denna form av Adhd stora problem med uppmärksamhet till förmån för mycket dagdrömmeri. De symtom som finns rörande uppmärksamheten vid Adhd av kombinerad typ återfinns också vid Add. Det finns ofta också stora svårigheter med att sortera intryck som av omgivningen misstolkas som ouppmärksamhet. Svårigheterna med att sortera intryck tar mycket energi och det i kombination med att personer med Add oftare är mer känsliga för kritik än normaliteten försvårar att vara social och kan leda till social fobi. 

En person med Add somatiserar oftare sina känslor och har hög ångest istället istället för att agera ut dem. 

Fler symtom vid Add

Man kan också ha symtom vid Add som kan passa in på andra diagnoser som exempelvis

Högkänslig personlighet (hsp):

• tar in fler och får starkare sinnesintryck än andra personer, vilket kan göra personen överväldigad 
• starkare intuitiv förmåga som gör dem bra på att läsa av andra och på att känna in omgivningen
•  svårt att somna på kvällen då många tankar snurrar runt i huvudet 
• risk att bli psykiska och eller fysisk utmattad

Aspergers syndrom:

• obehagskänslor vid beröring, vilket kan gälla både från vissa material och människor
• överkänslighet för ljud, lukt och smak 
• annorlunda uppfattning av värme och kyla
• behov av tydlighet beträffande förväntningar, gränser och konsekvenser samt av en strukturerad vardag
• svårighet vid förändringar

 

Adhd med huvudsakligen överaktivitet och impulsivitet

Adhd med huvudsakligen överaktivitet och impulsivitet förekommer nästan enbart hos yngre barn och är vanligast hos förskolebarn för att sedan vid högre ålder övergå till den kombinerade varianten av Adhd.

 

Behandling vid Adhd

Strategier för att själv hantera Adhd/ självmedicinering

Det är vanligt att vuxna med Adhd har utvecklat strategier för att kompensera för sin funktionsnedsättning. Dessa tar ofta väldigt mycket energi vilket gör att man ibland inte orkar upprätthålla sina strategier, vilket då istället ofta leder till fysiska smärtor, depression och/eller ångest samt därmed till ett behov av att självmedicinera. Adhd ger därför en fördubblad risk att utveckla olika former av missbruk så som alkohol-, shopping-, spel-, sex- och  drogmissbruk. Det är också vanligt att man dricker stora mängder med kaffe eller energidryck samt är storrökare. Risken för att utveckla missbruk är dock mindre hos kvinnor med Adhd än hos män. 

Förändringar som flytt, byte av jobb, familjebildning och liknande påfrestningar ökar ofta behovet av hjälp och stöd för att undvika ångest, depression samt missbruk.

Medicinering och terapi vid Adhd

De vanligaste läkemedlen för Adhd innehåller någon form av centralstimulerande medel som har en psykiskt lugnande verkan. I låga doser har tvärt emot vad man kanske väntar sig, centralstimulerande medel visat sig ge en minskad risk att hamna i missbruk. Då doserna är så låga är risken att hjärnan skadas är minimal.
Alternativ till de centralstimulerande medicinerna är antidepressiva preparat och dopamin-höjande preparat.  Kognitiv terapi och övningar i kroppskännedom ger ofta också goda resultat.

Behov av att öka självkänslan är ofta stort då personen ofta tidigare upplevt mycket kritik samt haft flera misslyckanden i sitt liv både beträffande relationer och prestationer. Psykolog Online har med framgång ökat självkänslan för många med Adhd. Och terapi online har också många fördelar för en person med Adhd, då personen är fri att röra sig så som exempelvis gå en promenad, röka eller liknande under tiden man pratar med psykologen. Via telefon eller online kan man ha en regelbunden terapi även om man har en rörlig eller stökig vardag.