Så många som minst var tionde vuxen drabbas av påtaglig långvarig smärta. Att få en diagnos som inkluderar kronisk smärta är ofta väldigt traumatiskt för den drabbade. För att kunna hantera situationen på bästa sätt är det viktigt med såväl information som smärtlindrande behandling. Nedanstående text är till för att underlätta hanteringen av situationen för den drabbade och dess närstående.
Vad är kronisk smärta?
Kronisk smärta är en långvarig smärta som varat eller återkommit gång på gång under mer än 3 månader. Till kronisk smärta räknas bland annat migrän och spänningshuvudvärk, reumatism, artros, muskelvärk, smärta orsakad av skador i nervsystemet så som MS (multipel skleros), fibromyalgi, IBS, smärta i nacke/axlar och pisksnärtsskada/whiplash, ryggvärk, diskbråck.
När en person haft ont väldigt länge ökar smärtsinnets känslighet så att smärtnivån ökar och också breder ut sig. Nervsystemet blir överkänsligt och signalerar då för smärta utan underliggande skada eller sjukdom. Detta fenomen kallas central sensitisering. Kroppens egna smärtlindrande system fungerar sämre och kan bland annat leda till värmekänsla, domningar och att beröring gör ont. Central sensitisering är tyvärr svårbehandlad då vanliga smärtlindrande mediciner har sämre effekt på den typen av smärta.
Hur påverkas livet av kronisk smärta?
Långvarig smärta kan ge symtom som oro och ångest, trötthet, sömnbesvär, nedstämdhet samt sämre minnes- och koncentrationsförmåga.
Att ha ont varje dag påverkar också relationer då en kronisk smärt kan vara utmattande och leda till att man inte orkar lika mycket som vanligt. Bara att förflytta sig från ett rum till ett annat kan vara övermäktigt för en person med kronisk smärta. Oförmågan att göra saker påverkar ofta också självbilden och självkänslan negativt. Kronisk smärta kan begränsa den gemensamma vardagen genom att man inte kan eller vill umgås för att undvika smärta eller begränsa genom att man utvecklar en social fobi för att undvika upplevelsen av att vara en belastning för andra. Detta i kombination med svårigheter att klara av att arbeta kan leda till ensamhetskänslor, ätstörningar och depression.
Oro samt inre och yttre krav ger en ökad anspänning i kroppen som hos en person med kronisk smärta kan intensifiera den. Smärtan kan då felaktigt uppfattas som att det är farligt att röra på sig, vilket ofta ger en ökad oro och hälsoångest. Ibland leder oron också till ökad användning av smärtlindrande medicin. I förlängningen kan detta också leda till missbruksproblematik. Det går dock ofta att påverka den upplevda smärtan med hjälp av psykologiska metoder och fysiskt aktivitet. En psykolog kan hjälpa med samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT). En fysioterapeut kan hjälpa till med att lägga upp program för fysisk aktivitet men i vissa fall kan det vara så att patienten lider av dysfunktionell överaktivitet och en nedsatt förmåga att tolka kroppens signaler och istället behöver hjälp att ta det lugnare.
Att vara närstående till en person med kronisk smärta
Det är ganska självklart att den som drabbats av smärtan lider men även närstående lider. När en person drabbas av kronisk smärta drabbas också de närstående personerna i olika omfattning. En diagnos som innefattar kronisk smärta ändrar på dynamiken i relationen och man behöver orientera sig för att hitta ett nytt förhållningssätt till varandra så att relationen inte blir destruktiv.
Svårigheter som närstående
Det kan vara svårt att leva med någon som konstant har ont. Som närstående till en person med kronisk smärta vill man ofta stötta men vet kanske inte riktigt hur. Eftersom smärta är en upplevelse är det omöjligt att till 100 % förstå hur ont en annan människa har. Smärtan tar sig också i olika uttryck för olika personer och för olika diagnoser. Behovet av stöd ser därför olika ut för olika personer. Det är viktigt att vara lyhörd då smärtintensiteten kan variera mycket från dag till dag och det ibland till och med kan vara svårt att se på den drabbade att den lider.
Det kan också vara en utmaning att veta hur mycket hjälp man ska/bör erbjuda den drabbade. Det är inte bra att betrakta personer med kronisk smärta som hjälplösa eller gå in i ett slags medberoende. För mycket hjälp kan göra personen för passiv och i sin tur leda till mer lidande.
Samtidigt som det är viktigt att erbjuda stöd är det också viktigt att sätta egna gränser för vad man orkar för att inte själv drabbas av utmattning. Det viktigaste är att du som närstående engagerar dig på ett sätt som fungerar för er båda. Det är nödvändigt att du ta hand om dig själv också för att kunna hjälpa din partner.
Psykologiska behandlingsmetoder
Det kan vara svårt att anpassa sig till förändrade omständigheter i livet. Hur starkt en person reagerar på smärta står ofta i korrelation till hur personen mår psykisk. En person som utöver smärta också har mycket ångest och depressiva tankar har ofta mer smärta än en person i psykisk balans. Långvarig smärta tar ofta över hela vardagen och leder till stress som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa och depression.
Det finns flera olika saker som kan lindra smärtupplevelsen för personer med kronisk smärta:
- Fysisk aktivitet påverkar kropp och hjärna positivt.
- Att göra roliga saker gör att man lättare "glömmer bort" att man har ont.
- Meningsfulla sysslor gör att man mår bättre generellt.
- Sänka kraven minskar spänningar i kroppen som uppkommer av stress.
- Att vara snäll mot sig själv höjer livskvaliteten.
Det kan vara svårt att hitta motivationen till att tänka och leva rätt och då är det viktigt att man kommer i kontakt med en bra terapeut eller psykolog för hjälp med det.
Att vara i psykisk obalans förstärker som sagt ofta smärtupplevelsen då psykogen smärta kan uppstå som ett svar på t ex djup depression eller svår posttraumatisk stress. Den psykiska obalansen kan dessutom göra att smärtan blir mer långvarig än annars. För att komma i psykisk balans och därmed undvika en långvarig psykogen smärta är det därför av största vikt att man i ett tidigt skede behandlar den livskris som kommer med diagnosen. Ofta är det lättare att bearbeta och hantera detta i en terapi och terapi online via videosamtal är ofta att föredra för en person med smärta vid rörelse.
ATC
ATC-terapi (Acceptance and commitment therapy) online liknar kognitiv beteendeterapi, KBT, men där man istället för att fokusera på att förändra tankar mer fokuserar på att kunna leva ett meningsfullt liv genom att förändra förhållningssättet till tankar och känslor. ATC handlar om att hjälpa personen att acceptera och hantera sin smärta istället för att försöka undvika den. Målet med terapin online är att patienten lär sig lägga fokus på att leva ett liv som ger glädje och mening. Psykologen eller terapeuten hjälper patienten att ta reda på vad personen värderar i livet och vilka mål hen vill ha. Sen arbetar man tillsammans med att ta steg för att uppnå dessa. Ibland ger ATC terapi en ökad smärtan kortsiktigt. Men det är då viktigt att patienten accepterar smärtan för att bättre kunna ta tillvara på livet och därmed långsiktigt må bättre. När man njuter av livet minskar den psykogena smärtan. Psykolog Online hjälper dig gärna med att hitta en väg till en bättre vardag.
Parterapi
En parterapi kan underlätta kommunikationen och förståelsen i relationer där en partner lider av kronisk smärta. Parterapin kan hjälpa den drabbades partner att förstå omfånget av lidandet och hjälpa denne att stötta på bästa sätt. Det är inte ovanligt att den smärtdrabbade personen har skuld- och mindervärdeskänslor över att inte kunna bidra till det gemensamma livet på samma sätt som tidigare. Det kan uppstå en känsla av att inte duga som partner. Exempelvis är det är viktigt för partnern att förstå att den smärtdrabbade personens smärta varierar på daglig basis och att det därför kan vara svårt att veta på förhand om hen kommer att kunna delta i ett överenskommet evenemang eller inte och att detta inte har att göra med att hen inte vill. Många gånger påverkas också sexualiteten av smärtan och undersökningar visar att mer än två av tre smärtpatienter uppger att den sexuella aktiviteten har minskat eller helt avtagit.
Parterapin hjälper också den drabbade personen att förstå maktlösheten partnern kan uppleva och belyser risken för ett medberoende. Paret får stöd i att skapa en vardag som båda parter kan må bra i. En parterapeut hjälper paret att sortera i olika behov och nå fram till varandra i dessa frågor.
Psykolog Online har stor erfarenhet av relationsproblematiken som uppstår vid kronisk smärta och har goda erfarenheter av parterapi online med denna typ av besvär.
Mirja Johansson
